Julen gick fint. Barnen fick hur mycket julklappar som helst och var alldeles till sig, precis som det ska vara när man är liten. Det var verkligen fullt ös och som traditionen påbjuder låg jag på golvet och byggde lego större delen av julafton.
Sen blev det nyår. Nyårsafton blev inte riktigt som tänkt då mitt tilltänkta sällskap hörde av sig på förmiddagen och meddelade att han drabbats av magsjuka och behövde hjälp med mediciner så istället för att planera något gott att äta blev det en sväng till apoteket och sedan hem till soffan för att chilla mig igenom nyårsafton. Det var riktigt skönt att bara ta det lugnt, jag behövde verkligen vilan, men såklart lite trist att det inte blev något annat. Sånt är livet och det kommer fler nyårsaftnar.
På något sätt känns det himla skönt med ett nytt år för mig personligen. Det gångna året har jag mått så fruktansvärt dåligt, jag har bara varit trött och ledsen hela året. Jag hoppas att det vänder och att jag kan må bra och känna mig som mig själv igen. Jag saknar ju liksom mig, inte för att jag någonsin varit den där superglada, positiva människan, men jag vill slippa att ständigt vara så himla ledsen och må dåligt. Jag vill bara känns mig tillfreds med vad jag har och orka vara den bästa mamman till mina barn.
Imorgon kommer de små yrvädren hem igen och det längtar jag verkligen efter. Hur intensivt det än kan vara och hur trött jag än är så känns det alltid bäst när de är nära, alla små roliga samtal och alla kramar är det bästa som finns. Eftersom de fortfarande har jullov kommer de tidigt på morgonen och sedan lämnar jag dem på fritids efter lunch för jobba ska jag ju ändå göra. De fick lite ledigt förra veckan på grund av sjukdomar som inte var så allvarliga i slutänden, men kräks någon är det ju hemma som gäller för att vara säker, särskilt nu när det går så mycket magsjuka.
