Idag får de vara själva på gården och leka. Synd att vi har områdets tråkigaste gård, men när de får vara själva är det spännande så att det räcker. Köksfönstret står såklart på vid gavel så att de kan prata. Lovisa klarar sig fint, men Victor har varit inne och kissat tre gånger, varit inne en gång för att berätta för pappa att de leker med en flicka och sen har han ropat på hjälp en gång för att han eventuellt hade en snorkråka.
Det har väl känts lite sådär att släppa ut dem själva här, men så länge de är på gården är det ju egentligen ganska okej. När jag var i den åldern var jag ju överallt och ingenstans plus hade med min lillebror så visst kan man ta mer ansvar än vad man tror. Överallt och ingestans får de inte vara, men gården är en bra start och där kan de hålla sig de närmsta 20 åren 
.
