Vi är för närvarande mitt uppe i det där med att byta vecka, ja alltså biten med att barnen bor växelvis varannan vecka. Anledningen är att S fått en ny tjänst som innebär en del resande och resandet var förlagt till de veckor han hade barnen så för att göra det så smidigt som möjligt för alla inblandade, främst barnen, så byter vi vecka. Jag fick ju i min tur lösa det med mitt jobb och lösningen blev att jag fick två barnveckor i följd, men S har ju haft barnen nu över helgen för att jag skulle få lite lugn och ro också. Hur mycket jag än älskar mina barn, kan det bli nog så intensivt med två veckor i följd. Nackdelen med att vara ensamstående är ju att man inte har någon som kan ge en sovmorgon eller annan avlastning när det behövs.
Nåväl, helgen har förflutit på ett ytterst trivsamt sätt. Jag har varit på biblioteket för att läsa ikapp lite litteratur, jag har umgåtts med favoritperson och jag har vilat så mycket som möjligt. En lugn och stillsam helg på alla sätt alltså utan alltför mycket stress.
Imorgon väntar vardagen 2.0 igen. Det där med att få ihop vardag, jobb, studier. Det blir hektiskt, men jag gillar det. På något sätt är blir jag mer sporrad och effektiv av att ha mycket att göra, just för att det går inte att skjuta fram måsten. Perfekt för en yrhöna som mig. I en ideal värld hade jag och CSN fortfarande haft förhållandet där de ger mig pengar, nu är det jag som ger dem pengar. Att kunna hänge sig fullständigt åt studierna hade varit det bästa, men hyran måste ju betalas och mat är bra så det får bli såhär. Jag hoppas att jag äntligen har hittat en utbildning som känns rätt på riktigt. Tidigare studier har ju baserat sig på märkligheter som “lätt att få jobb” och “bra att ha”, men har väl egentligen inte varit något jag tycker om på riktigt. Lyckas jag ro det här i hamn, verkligen tycka om det och lyckas få arbeta med det skulle jag säga att det är full pott.
Men än så länge ska jag ta tillvara på det sista av helgen.
