Alltså, ibland orkar man bara inte. Det har verkligen varit upp och ner i helgen och jag är mest sugen på att rymma hemifrån.
Natten till lördag vaknade jag av att Silvio skrek: “Jävlar, han kräks”. Så det där med en lördag med fint väder och möjlighet till en massa skoj gick lite om intet. Nåväl, ungen mår bra och ingen annan tycks ha drabbats. Jag har funderat lite på om han är känslig mot gluten eller så för han har mycket strul med magen. Kanske, kanske inte. I fredags var han väldigt trött och då kräks han ju också.. Han var inte dålig i magen på något annat sätt, vilket man väl ändå brukar vara om man är magsjuk?
Så idag var det söndag och Lovisa hade simskola. Det där med simskola är ju något som inte alltid gått så bra och förra terminen klarade hon inte något av målen så hon fick gå om samma gruppnivå igen. Nu tycks det dock ha lossnat och idag hade hon klarat alla momenten så fixar hon dem även nästa gång blir hon uppflyttad en grupp.
Nu på kvällskvisten är vi lite ovänner här hemma. Victor som är ett massförstörelsevapen av rang tyckte att det var skoj att banka på tv’n med en tvspelskontroll. Vad som hände? Vi har ingen tv. Han gör liksom sånna här saker hela tiden och listan på saker han haft sönder för att han bara känner för det är ohyggligt lång. Han är dyr i drift den där. Konsekvensen var hursom att jag konfiskerade hans dator så nu är han (såklart) skitförbannad på mig.
Det är inte lätt att vara förälder, och inte blir det lättare att ha en Victor som är väldigt destruktiv och aggresiv. Livet har verkligen gett mig prövningar och jag hoppas att det någon gång vänder för detta är banne mig riktigt jobbigt.
