Jösses vad dagarna och veckorna försvinner snabbt. Snart är det dags för helg igen och inte mycket har hunnits med i veckan. Det har på sätt och vis varit väldigt lyxigt förr att kunna vara hemma mycket. Dels plugg som förutom stress mellan varven gett mycket tid hemma och dels arbetslöshet som visserligen gav mycket värdefull tid med de små, men inte så mycket klirr i kassan. Nu bara rusar tiden iväg och jag hinner igenting, det känns ju lite extra att alltid jobba kvällar också. Nåväl, att slippa vända på varenda krona är inte så dumt det heller.
Helgen ligger framför oss och det innebär jobbhelg för Silvio så vi andra få klara oss på egen hand. Det ska nog gå bra det också. Förutom simskola ska vi nog hinna med en hel del bus och lek också. Sen tänkte jag att det kunde vara mysigt att gå på bio, om någon av de filmerna som går nu faller barnen i smaken. Annars får det vara till något annat tillfälle.
Lovisa börjar verkligen bli stor. Hon har under några år frågat om hål i öronen och vi har sagt att det får i så fall vara när hon börjar skolan (på riktigt, alltså första klass). Idag frågade hon igen för hon är bra sugen, men förstår också att hon måste vänta och att det krävs lite skötsel med hål. Hon kom själv på att hon kunde ha clips istället ellet klisterörhängen. Sådana som klistras har hon ju haft förr och de känns ju allra bäst. Själv fick jag hål i öronen när jag var 8 och det gick väl sissådär. De växte igen vid något tillfälle och jag tog om dem när jag var 10. En släng av nickelallergi på det också… såklart. Nu använder jag nästan aldrig örhängen, tycker att det är så obekvämt, men sätter i några gånger om året så att hålen inte ska växa igen ännu en gång. Vi får väl helt enkelt se när Lovisa känner sig redo för stora nålen för när det väl är dags får det allt bli hos en piercare och inte med pistol.
