Alltså, hur snabbt kan en vecka gå egentligen? Jag hinner inte med. Å andra sidan är det väl ett ganska angenämt problem att ha mycket att göra och att jag får göra det jag tycker är roligt.
Den där förkylningen som lurpassade bröt aldrig ut, istället har jag mått lite sådär halvrisigt mest hela tiden vilket inte har varit helt optimalt. Det har tjuvat en hel del studietid då jag har fått vila istället för att plugga. Nåja, jag är ju ungefär i fas så ingen fara på taket.
Helgen har om möjligt gått ännu snabbare. I fredags kväll fick jag kontakt med en kvinna som i en facebookgrupp efterlyste lekkompis till sina barn som också har ADHD. Vi pratades vid lite och sedan bokade vi in en träff på lördagen för att kunna prata lite mer och låta barnen träffa varandra. Ibland kan det ju bli lite problem för “vanliga” barn att umgås med mina barn för de förstår inte alla egenheter, men för någon med samma problematik blir det ju lite mer självklart. Det är också skönt att kunna umgås med vuxna som också förstår och inte bryr sig så mycket när det är full cirkus, det är ju liksom normalt för oss, men kan vara fullständigt kaos om man har barn utan diagnoser. Hursom, det var en trevlig träff och jag hoppas på fler.
Idag är det söndag och dags att ta igen allt missat. Den stora delen var en stor inlämningsuppgift till skolan. Den har jag förhalat länge och den ska vara inlämnad på onsdag så det började minst sagt brinna i knutarna. Nu har jag ju ändå varit ordentlig och gått igenom föreläsningar och litteratur på ett bra sätt så det gick förhållandevis enkelt att skriva då jag hade koll.
Mindre enkelt blev det då Victor bestämde sig för att ha en dag som gick ut på att väsnas så mycket som möjligt, ju mer jag bad honom att lugna ner sig och vara tyst desto mer går han igång. Utmattande om något.
På eftermiddagen gick vi en sväng till biblioteket för att lämna tillbaka lite böcker och komma hem med några nya. Barnen ville lite senare gå ut och leka, jag såg min chans att äntligen få lite tystnad och kunna fokusera, men det dröjde inte länge innan de kom in igen. Så jag misstänker att det blir en lång kväll när den där pratkvarnen kanske äntligen somnat.
Dags att tagga om till ny vecka också med långa arbetsdagar, seminarie och inlämning av den där uppgiften som ska skrivas klart också. Fullt ös!