Nu har jag klarat av mina två första veckor på mitt nya jobb och saker börjar allt mer falla på plats. Det är mycket nytt att lära sig, men jag trivs som fisken i vattnet. Alla är väldigt trevliga och välkomnande så det var lätt att komma in i den sociala gemenskapen på en gång. Mitt team är också toppen så det kunde inte bli bättre.
Enda skuggan är väl att jag har ett vikariat, vilket jag givetvis visste och accepterade. Problemet är ju att jag trivs så rasande bra att jag inte vill sluta sen. Nåväl, det har ju bara gått två veckor så vem vet hur framtiden ser ut och hur min anställning på arbetsplatsen utvecklar sig.

Vad som känns väldigt positivt är att kroppen såklart känns mycket bättre. Jag har inte alls ont som jag hade innan. Ont har jag, men det är inte i närheten av samma nivå. Det, sammantaget med att jag kommer hem i normal tid på kvällarna gör att min fritid känns mycket trevligare. Hjärnan kanske är lite trött, men inte värre än att jag fortfarande kan använda den lite.

Det här jobbytet var verkligen var jag behövde, jag har kommit in i en allmänt mer energifylld fas och ser positivt framåt och börjar få planer, längtan och idéer jag vill förverkliga.

Det slog mig också tidigare i veckan varför jag ändå hängde kvar på min gamla arbetsplats så länge. Det var otroligt turbulent på hemmafronten med två små barn och allt runt det att jag kände att det var skönt att få vila hjärnan och bara jobba med kroppen för allt hemma tog den där energin från hjärnan. Jag borde ju fattat redan för ett år sedan när jag kände mig understimulerad att saker och ting börjar klarna och jag blir mer och mer mig själv igen och kan utvecklas i den riktning jag själv önskar.

Under sommaren har jag inte bara varit ledig och lidit av värmen. Jag kastade mig även in i lite jobbsökande. Det gör jag ibland när något som låter tillräckligt intressant dyker upp. Nu dök något halvintressant upp, det fanns fördelar gällande arbetstider och belastning. Nåväl, det jobbet blev inte mitt. Företaget gillade mig och ville ha in mig på en annan tjänst. Och som jag vänt och vridit på det för att komma till någon slags klarhet. Det är ju liksom jätteläskigt att säga upp sig från en tillsvidareanställning. Å andra sidan var det en ohållbar situation med nuvarande arbetet då sjukskrivningarna avlöst varandra på grund av att ryggen krånglar allt mer och inte riktigt längre orkar belastningen. Tiderna var ju också lite trista och jag saknade verkligen lediga vardagskvällar.

Så efter mycket funderande och en del bollande med nära och kära landade jag i att det är dags att ta chansen. Jag har därmed sagt upp mig från en tillsvidaretjänst för att hoppa på ett vikariat. Vem vet vad tusan som händer sen, men jag väljer att vara positiv och se det som att jag äntligen tog chansen och lämnade tryggheten.

När augusti tar slut jobbar jag min sista dag på arbetsplatsen som varit min i sex år. Trots tungt, stressigt, ibland tråkigt, kallt, varmt, dammigt och allt annat har jag trivts väldigt bra. Jag har träffat helt fantastiska människor, en del kan jag kalla vänner en annan för pojkvän, men mest av allt har jag vidgat mina vyer och fått många perspektiv utifrån min privilegierade tillvaro.

Vilken cliffhanger jag lämnade senast angående kolonin. Vi alla kan ju gissa hur den här sommaren gick med tanke på att det knappt regnade en droppe på tre månader. Det var liksom bara varmt och torrt och jag skulle inte ha en chans att vattna så mycket som behövdes så det fick gå ändå. Positivt var väl ändå att ogräset inte heller har orkat växa i torkan.

Semester har jag också hunnit riva av. Det blev stillsammare än planerat just på grund av värmen, men jag hann med ett par småresor med barnen, badning och många sköna kvällar med den finaste.

Nu är det vardag igen och jag har hunnit jobba en vecka efter semestern. Barnen har sin sista vecka sommarlov innan de börjar skolan igen, vissa längtar mer än andra. Jag tycker att det ska bli skönt med den struktur som skolan ändå medför, det fungerar bättre för barnen. Jag å andra sidan hade inte tackat nej till mer semester . Särskilt våren blev väldigt intensiv med olika utbildningar och kurser.

Det är en sån här post som kanske kan betraktas som någon slags årssammanfattning.

Det har på många sätt varit ett bra år. Efter att varit rätt rejält under isen i ganska många år är det mycket som börjar falla på plats och välmående börjar gå åt rätt håll. Detta har varit ett år jag till stor del ägnat åt mig själv och vad jag mår bra av och det har verkligen betalat sig. Det har egentligen inte hänt så himla mycket, det mesta har tuffat på precis som vanligt, men om några år hoppas jag på att vara i mål med det som jag lagt grunden till under detta året.

Nu ser jag fram emot nästa år och vad det kan bjuda på. För en gångs skull ser jag väldigt positivt på nästa år för nu är grunden lagt och det är bara att ösa på med fortsatt framgång och välmående.

Puss på er och Gott Nytt År!